Dead Vlei

Måndag morgon 20:e mars. Klockan ringer 0530 och jag är i Sesriem. Efter en snabb dusch kan jag konstatera att fullmånen ännu är uppe och att solen är på väg.

Frukost kl 6, utcheckning och sedan snabbt iväg. Grinden till Naukluft Park öppnar strax efter 7 och vi vill vara långt fram i kön. Jag tror vi rullade in som bil nr 4…

Från grinden är det prima asfalt…

Inte bara vi som är morgonpigga. Efter 62 km finns en parkeringsplats för oss och andra som inte har motorstarka 4-hjulsdrivna bilar.

För 100 namibiska dollar erbjuds vi plats i en av många transportfordon för den fortsatta färden några kilometer in på sandiga vägar.

Första stoppet. Föraren pekar ut “Big Daddy”, den största sanddynen på vår vänstra sida.

“Bid Daddy” är världens högsta sanddyn. Den lär variera i höjd mellan 300m och 400m. Vi kliver av bilen för att börja vår promenad mot dagens första mål. Enligt chauffören är det en promenad på ca 800 m och vi väljer vägen längs dynryggen upp mot Big Daddy.

Det är ännu tidigt på morgonen. Solen är låg och skuggorna långa, men solen och temperaturen stiger snabbt.

Våra fötter lämnar tydliga spår. Det är rätt tungt och vi släpper snabbt tanken på att nå toppen. Utsikten är ändå fantastisk.

Till vänster, på östra sidan har regnet skapat en sjö i öknen. Vänder jag blicken mot väster ser jag Dead Vlei.

Dit ner ska vi och väljer närmsta vägen, brant längs med den skuggiga sandslänten.

Skulle tagit med en sand-board…

För 900 år sedan kunde det regna så kraftigt här att floden Tsauchub översvämmade detta område. Det skapades en “vlei” som är afrikaans för en sjö eller våtmark mellan sanddyner. Här växte då en skog av akaciaträd.

Sedan kom en klimatförändring. Långa torrperioder och nya sanddyner som ringade in detta område så att Tsauchub inte längre nådde hit.

Träden dog av torkan. 900 år av brännande sol har gjort dem nästan svarta. Och torkan gör att de inte bryts ned.

Dead Vlei, den döda våtmarken…

Här är dock inte helt dött. Det finns några växter som överlever med hjälp av morgondagg och sällsynta regn. Just i år har det regnat mycket här och det fanns en del grönska.

Öknen blommar…

Vilket fascinerande ställe och så fantastiskt att vara här.

Vår tid är dock begränsad och nu är det dags att promenera tillbaka till vår transport och åka vidare mot nästa mål…