Etosha- sista dagen

Vi hade fyllt bilen – jag, Marie, Saga, Hanna, Dan, Björn o Farmor – för att se djurlivet i Etosha. Och när jag väckte alla var det dag tre. Vi hade sovit gott på Namutoni lodge men ville inte missa sista chansen att se mer…

Upp tidigt alltså och utan frukost gav vi oss iväg mot närmsta vattenhål – “Klein Namutoni”.

Nästan direkt såg vi – en lejonhane!

Inte så långt innan vi kom dit hade han dödat en kudu. Av någon anledning ville han nu flytta denna från ett träd till nästa…

En kudu är en av Afrikas största antiloper och kan väga över 300 kg. Det är mer än ett lejon väger och vi satt på första parkett då lejonet med stor möda förflyttade sitt byte.

Vi var redan nöjda med vår tidiga morgon men gav oss iväg för att hinna se några “Dik-Dik” innan frukost…

Vi hann bara köra ca 50 meter innan…

…vi mötte en noshörning!

Den strök alldeles intill vår bil.

En svart noshörning (också kallad spetsnoshörning). Riktigt maffigt!

Från vattenhålet vid Klein Namutoni gav vi oss ändå iväg in på “Dik-Dik drive” där vi först mötte några vackra “black-faced impala” och sedan…

…de oerhört näpna “Damara Dik-Dik”. När jag nu ser på bilden ovan tänker jag på att med en tidsmaskin hade jag haft Anders Zorn i bilen och låtit honom måla en underbar tavla…

På väg tillbaka passerade vi åter vattenhålet och fick se…

…silhuetter som man som svensk alltid associerar med…

…Mmmmarabou! (Marabou-stork!)

Åter på Namutoni och på väg mot efterlängtad frukost såg vi dessa. Det är “banded  mongoose” eller “sebramangust”. Fast jag tänkte mest på att jag som “vargunge” i scouterna hade namnet “Rikki-Tikki-Tavi” vilket var mungon i Djungelboken…

Efter frukost var det dags att säga farväl till fantastiska Etosha. Det är nästan svårt att   förstå att man sett så många vilda djur på så kort tid. Och till och med vägen från Etosha bjuder på möten med vilda djur…

På återseende Etosha!