Hosea Kutako – Windhoek International

Tisdag 26 april lämnade jag Marie, Saga och Hanna på Hosea Kutako, som är Namibias och Windhoeks internationella flygplats. Efter ett tårfyllt farväl hade jag lite tid att spendera på flygplatsen.

Efter visst besvär lyckades jag övertala flygplatsens säkerhetsavdelning att ge mig ett tillstånd att besöka tornet.

Flygplatsen – FYWH – ligger drygt 4 mil öster om staden Windhoek. Den ligger 1719 meter över havet.

Tornet är ganska slitet och skulle må bra av en renovering. Flygplatsen har knappt 700 000 passagerare om året. Antalet flygplanrörelser ligger på ca 70 om dagen. Den låga belastningen gör att man jobbar ensam i tornet.

För inte så länge sedan sköttes såväl flygplats- som inflygnings- och områdeskontrolltjänst uppe från tornet. Här längst till vänster satt ACC på den tiden. Som regel sköttes då APP och TWR gemensamt.

Fortfarande på vänstra delen av panelen syns här en del kommunikationsutrustning till vänster och regleringen av flygplatsbelysningen till höger. Däremellan syns en Eurocat-position som ännu inte är driftsatt.

Här ser vi en skärm med väderinformation, ett par telefoner, FPB, headset, kikare samt ännu en com-panel och en stripp-printer.

Längre till höger syns ännu en Eurocatposition och sedan en skärm där man kan hitta färdplansinformation.

Alldeles i närheten av flygplatsen finns den nyinstallerade radarn som skall täcka APP-behovet och som kompletteras av WAM.

Då jag kom upp i tornet fanns tre större flygplan på plattan, alla tillhörande Air Namibia. Dagen för mitt besök hittade jag 12 avgångar med flygplan i linjetrafik. Flygplatsen har linjer främst till Cape Town och Johannesburg i Sydafrika, till Luanda och Lubango i Angola samt till Frankfurt.

Till det kommer en del annan trafik som t.ex. bildens sjuktransport, affärsjet osv.

Man har även en del VFR-trafik. Ofta är det transport av passagerare mellan city-flygplatsen Eros till och från Hosea Kutako.

Flygplatsens huvudbana är 08/26 som är drygt 4500 m lång. Det finns också en bana 16/34 som är drygt 1500 m lång.

Min kollega Josephat ser ett eko dyka upp på skärmen…

Som svensk reagerar man på transponderkoden då man vet att det är en B737 från Angola Airlines, men varken Angola eller Namibia har driftsatt radar ännu så en individuell kod är helt överflödig.

DTA573 efter visuell inflygning via höger bas.

TAAG Linhas Aéreas de Angola (Angola Airlines) B737-700.

Inte långt därefter kom nästa kund. En ny visuell inflygning, denna gång via vänster bas eftersom den kom från Johannesburg.

CAW275, en B737-300 från British Airways.

Boarding hos Angola medan British Airways närmar sig sin uppställning.

I tornet är det vaktavlösning. Hilko går på sitt eftermiddagspass och Josephat kan följa mig ner från tornet. Jag har ett ärende kvar att utföra…

Min gamle vän, kollega och numera chef Binge har avslutat sin långa resa efter en välbehövlig vårvila i Sverige och ska nu få skjuts av mig in till Windhoek.

Och min familj tog sig den långa vägen hem där Anna tog emot dem…

Share Button
This entry was posted in Allt / everything, På jobbet, På svenska. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *