Påskafton på Okapuka

Påskafton hade vi bokat en “game drive” på ca en och en halv timme på Okapuka Ranch som ligger ca 30 km norr om Windhoek, längs med landsvägen “B1”.

Vi åkte ut i god tid. På ranchen finns en stor restaurang där man gärna sitter en stund och njuter av den natur som ligger som en vacker fond.

Liksom vid mitt förra besök valde jag deras goda “Springbok sallad” i sällskap med en Hansa draught. Kl 1430 var det dags att stiga upp i en stor Land Rover. Jag tror vi var 12 passagerare bakom vår guide.

Första besöket var ranchens konstgjorda sjö. Man har gjort en fördämning och tar vatten från den flod som rinner förbi.

Här finns två krokodiler. På bilden ovan syns hannen och under syns honan. De finns inte naturligt här utan är hämtade från norra Namibia. Guiden berättade att man inte matar krokodilerna utan de livnär sig själva på de antiloper som finns i överflöd på området.

Vår guide hette George och försåg oss hela tiden med intressanta fakta om de djur vi hittade.

Nästa fynd var ett antal vårtsvin. Till skillnad från krokodilerna matades dessa så ljudet av en annalkande Land Rover betyder mat. De kom genast fram till bilen och hälsade på.

I parken finns många Springbok. Denna gasell är specialiserad för ett liv i mycket torra områden och kan klara sig länge utan vatten. Dagg och fukten i det den betar räcker.

Jag tycker det är väldigt vackra djur. På bilden syns den karakteristiska lyra som bildas av hornen. Guiden berättade att springbocken är fantastiskt spänstig och kan hoppa över hinder som är uppemot 2,5 – 3 meter höga.

Högst på vår önskelista för dagen stod giraff. På Okapuka finns ca 100 giraffer och vi såg många. Det är fascinerande djur och guiden berättade om deras stora hjärta (12 kg) som behövs för att pumpa blod till hjärnan. Han berättade också att de ogärna böjer sig ner – dels för att de blir sårbara för rovdjur, men också för att det är tungt att åter lyfta huvudet. De vilar alltid stående med huvudet högt.

Längre fram fanns en stor mängd antiloper och gazeller.

I bakgrunden syns springbockar och i förgrunden ko-antiloper, eller “Red Hartebeest” som de kallas här. Namnet kommer av deras röda färg och av att hornen framifrån bildar ett hjärta. Dessa ganska stora djur kan under korta sträckor komma upp i hastigheter runt 80 kmh.

En bit senare fick vi se något ganska sällsynt. Den stora sabelantilopen är utrotninghotad. Guiden berättade att det är en av de mest aggressiva antiloperna. Blir den attackerad av ett lejon springer den inte utan backar in i ett buskage för att skydda sin bakdel där skinnet är tunt. Sedan försvarar den sig med sina horn och litar till sitt betydligt tjockare skinn på främre delen av kroppen. Det händer att sabelantilopen på det sättet kan döda sin angripare. På bilden syns honan till vänster med den mörkare hannen till höger. Hornen växer hela djurets liv och på gamla djur kan de bli väl över en meter långa och nå nästan ända till ryggen.

När de här djuren närmade sig bilen steg nog pulsen en bit på oss alla. Och de kom riktigt nära…

Vår guide var dock lugn. Han klev ur bilen och hämtade en hink med “Rhino chocolate” som han sa. Djuren associerar alltså dessa dagliga besök av Land Rovers med godis och gick snällt fram och mumsade i sig.

De kom faktiskt så nära att jag kunde sträcka ut handen och klappa en av dem. Noshörningar ser väldigt dåligt men har mycket god hörsel och gott luktsinne.

Öronen vred sig ständigt runt för att ta in all information om oss. Oerhört imponerande djur och en fantastisk upplevelse att komma så nära.

Ännu en vacker Springbok…

Och ett nytt besök av en giraff. De verkar väldigt trygga och fridfulla. Tittar intresserat och vänligt på oss med sina otroligt stora, klara ögon under långa, långa ögonfransar…

Under ett buskage stod två strimmiga gnuer eller “Blue Wildebeest” som de kallas här. Guiden berättar att de har längre framben än bakben och att det hjälper dem att vandra långt. De förflyttar sig över långa avstånd och söker sig till åska därför att de vet att det betyder regn och därmed vatten och mat.

I skogen fick vi se tre gemsbockar eller Oryx, som är Namibias nationaldjur. På Namibias vapensköld syns två Oryx vända mot varandra. De kan vara rätt aggressiva djur och de långa vassa hornen kan säkert vara farliga vapen.

Sista bilden för idag visar några springbockar i förgrunden och ett par gemsbockar i bakgrunden.

Vi var väldigt nöjda med vår utflykt!

Share Button
This entry was posted in Allt / everything, På svenska, Turist. Bookmark the permalink.

5 Responses to Påskafton på Okapuka

  1. Per Wilhelmsson says:

    Hallå Anders!!

    Vilka underbara bilder!! Ni verkar ha det rätt bra ;-). Skulle ge min högra fot för att få gå loss med kameran där Ni är. Verkar vara ett fantastiskt äventyr!! Ser fram emot att få följa era vidare eskapader…

    /Per

    • Anders says:

      Tack Per! Jo, det är en stor förmån att få vara med om detta. Jag hoppas få berätta om någon nytta vi gör på jobbet också framöver…

      Må väl!
      / Anders

  2. tanja says:

    Vilka fina bilder Anders!

  3. Farwuq says:

    Makalöst fina djur.

  4. Pingback: Turist i Namibia – Windhoek | Namibia

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *