Om två veckor börjar barnen skolan. Det blir nog oftast så att jag kör dem dit på väg till jobbet, men det blir Marie som får hämta dem. Det är bara några kilometer men ändå så att det behövs en bil. Idag köpte jag en skolskjuts…
Plats till tre och längst bak finns faktiskt ytterligare två platser. Sjusitsig alltså.
Maries plats. Här får hon hantera en femstegad automatlåda med Tiptronic. Och möjlighet att välja mellan två- och fyrhjulsdrift samt lågväxel och diffspärr. I instrumentpanelen finns bl.a. höjdmätare och lutningsindikator. Trampar man på gasen så…
…ska 3,5 liters motor fördelat på sex cylindrar och med 24 ventiler kunna släppa fram dryga 200 hästar.
Lite förstärkning fram som verkar avsedd för känguru men som kanske även fungerar med antilop? Och hyfsad markfrigång…
…samt fjädringsgång.
Maries nya skolskjuts är alltså en Mitsubishi Pajero 3500 V6/24V från 1997. Nyss kommen till Namibia från Japan där den rullat måttliga 9200 mil, förmodligen mest på asfalt i stan…
Hoppas den ska hjälpa oss uppleva fina äventyr framöver.
Då verkar det som om ni är redo att ge er ut i bushen på helgerna!
Inte illa, en bil för äventyrare.
Hur är det med drivmedelskostnader, skatter etc.?
Är “bushen” säker, förkommer det överfall, kriminalitet?
/Farwuq
Den drar mycket soppa, men soppan är ganska billig.
Här är nog säkert för det mesta. Dock undviker man gärna köra efter solens nedgång eftersom det rör sig mycket djur då.
Anders. Hej från en annan svenske som bor i Okahandja (7 mil norr om Windhoek). Du har skaffat en bra kärra, den kommer du och familjen nog att ha mycket trevligt med! En väg som kan rekommenderas är den som går från ungefär vid Heja lodge och upp till Okahandja. Vidunderligt fin utsikt och bra grusväg! Turen kan gärna avslutas med svenskt kaffe hos mej och min fru i norra änden av Okahandja! 😉
Hobie och Willemien W i Okahandja (0812362714)
Det låter som ett bra tips ovch ett fantastiskt erbjudande. Återkommer!
För övrigt kan tilläggas att under mina nästan 7 år (i oktober) så har vi vart ute och campat ganska mycket, jag och min fru, och aldrig har det hänt nå’t osäkert. Givetvis är allmänt “håll ögon och öron öppna” men det gör man ju vart man än är… Förresten, har inget sett att du varit till Spitzkoppe än, kan verkligen rekommendera en tur dit för en helg. Finns inga “bekvämligheter” där, man måste ha allt med sej själv (inkl vatten) men ensligheten och storslagenheten gör turen mer än värd!!! Vi brukar ta med oss våra 3 hundar dit och dom njuter lika mycket som oss av området. Sover gör man i tält eller på maddrass rätt på marken… En natts övernattning kostar runt 50 N$/pp. Lite mindre för barn.
Tack, pratade med en granne igår som också talade sig varm för camping.
Hälsa tjejerna att dom är så modiga, jag blev alldeles rörd när jag såg bilderna, hoppas det går jättebra i fortsättningen, ska bli spännande att höra allt dom får vara med om! Kram
Idag blev Saga tydligen biten i ansiktet av en pelikan men verkar vara vid gott mod ändå. Idag tyckte Hanna det var roligt i skolan.
Hälsa alla!
/ Anders
Pingback: Vardag och fest – 2011 och 2012 | Namibia