Saknad…

Det är över en månad sedan jag lämnade min familj. På fönsterbrädan i mitt rum på “Haus Sonneneck” står en rad med foton. Det känns bra att titta på dem och veta vilken underbar familj jag har därhemma.

 

Och idag åker den kvinnliga delen. Imorgon får jag träffa dem!

 

This entry was posted in Allt / everything, På svenska. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.